Verkligheten slog ner mig när jag kom hem och hittade ett födelsedagskort till leon från min älskade morfar som han måste skrivit i sina sista dagar i livet. Man kan se direkt att det är hans handstil även om den var lite darrig och knagglig. Gråter floder av sorg och kärlek att han faktiskt hittade orken att skriva ett kort till min lilla älskling på hans födelsedag. I kortet framgick det att han visste att han inte skulle få träffa Leon igen.. Tungt, tomt och smärtsamt... :,(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar