Regnrusk!

Idag, sista dagen på den här veckan och jag hade inte sprungit veckans runda ännu. Så det fick bli imorse. I regn.. Suck!  3km blev det iallafall som vanligt.

Men stötte på något obehagligt mitt på rundan. En man låg på gräset en bit längre fram, konstigt tänkte jag, vad är det för pucko som ligger på gräsmattan när det regnar? Hann bara tänka den meningen så reste han sig upp och gick ner till gångvägen och började gå emot mig. Magkänslan sa direkt "ånej...." jag tittade mig snabbt omkring samtidigt som jag funderade på om jag skulle vända. Men då kom det en kvinna som också var ute och motionerade som kom emot mig, så jag tänkte att jag kunde fortsätta. När jag möter mannen så stannar han och säger "Heej..." -hej. säger jag samtidigt som jag går. "Hur är det med dig...?" fortsätter han. -bra-tack. säger jag som samtidigt känner jag hur obehaglig situationen var och fortsatte iväg varpå han säger efter mig "Du behöver inte vara rädd...." -HJÄLP! tänkte jag då.. Vem säger så? Det är ju då man ska vara rädd. Om han inte hade haft något i tanken så hade han ju inte sagt så? För vem säger så till en främmande människa man möter? OM man är normal dvs? Jag slängde ett öga bakåt hela tiden samtidigt som jag ringde direkt till vincent. Det gick fort hem sen kan jag säga...

Jag är jättestor respekt för människor. Jag springer inte ute när det är mörkt. Jag går inte ut själv på kvällarna och om jag måste så har jag nycklar mellan fingrarna.
Men en morgon kl 9.30 tror man ju att man ska vara lugn. Men just i det ögonblicket så hade kvinnan svängt av upp mellan husen och jag såg ingen. Men bara en kort stund senare när jag pratade i telefon så såg jag sex stycken personer som motionerade i närheten. Att det blev så folktomt helt plötsligt där den där mannen var, det gav mig verkligen rysningar. Usch. Ska jag behöva byta runda? Funderade hela vägen hem på om jag ska skaffa mig pepparspray att ha på mig när jag är ute och springer?


Usch.