efter att han somnade om så fint igår kväll så sov han några timmar.. sen var det ett rent helvete rent ut sagt.
dom kvällar när man är dum nog och sitter uppe länge så blir natten hemsk, vilket leder till att man inte får sova alls... efter varje amning så skrek han ca 1 timme och vägrade somna om och jag var så himla trött och orkade verkligen inte.
på morgonen vid 6 så hade jag kanske fått sammanlagt 3 timmars sömn och då var det dags igen. amning och han var såå trött, så när jag la ner honom i sängen så satte han igång och skrek igen. han skrek i två timmar.. jag ville verkligen inte förstöra allt jobb vi redan gjort med att ta upp honom när han skrikit så länge. jag var tvungen att få honom att somna i sängen.
ingenting som brukar funka ville fungera. inte någonting.
till slut tappade jag tålamodet. för första gången. jag kände hur jag blev irriterad så jag gick ut ur sovrummet och stängde dörren. stod i hallen och handerna för öronen och försökte ta 10 djupa andetag.
sen gick jag in igen. pussade på min älskling, satte mig på stolen bredvid, la min hand mot hans kind och då somnade han.
suck.
idag då? jo idag på dagen gick det superbra, 10 min kanske. och nu ikväll likaså. men jag hoppas verkligen att natten blir bättre. för när man är själv, så är det så fruktansvärt jobbigt.. imorgon kommer vincent hem..
dom kvällar när man är dum nog och sitter uppe länge så blir natten hemsk, vilket leder till att man inte får sova alls... efter varje amning så skrek han ca 1 timme och vägrade somna om och jag var så himla trött och orkade verkligen inte.
på morgonen vid 6 så hade jag kanske fått sammanlagt 3 timmars sömn och då var det dags igen. amning och han var såå trött, så när jag la ner honom i sängen så satte han igång och skrek igen. han skrek i två timmar.. jag ville verkligen inte förstöra allt jobb vi redan gjort med att ta upp honom när han skrikit så länge. jag var tvungen att få honom att somna i sängen.
ingenting som brukar funka ville fungera. inte någonting.
till slut tappade jag tålamodet. för första gången. jag kände hur jag blev irriterad så jag gick ut ur sovrummet och stängde dörren. stod i hallen och handerna för öronen och försökte ta 10 djupa andetag.
sen gick jag in igen. pussade på min älskling, satte mig på stolen bredvid, la min hand mot hans kind och då somnade han.
suck.
idag då? jo idag på dagen gick det superbra, 10 min kanske. och nu ikväll likaså. men jag hoppas verkligen att natten blir bättre. för när man är själv, så är det så fruktansvärt jobbigt.. imorgon kommer vincent hem..
kärlek
1 kommentar:
Hoppas ni båda sover bättre i natt, det är jobbigt med förändringar, allting tar tid. Man får tappa tålamodet, det gör jag ofta nu för tiden, men det viktiga är vad man gör av sin frustration (bara så det inte går ut över barnet). Du löste det på ett bra sätt och när du gjort dig lugnare så ingav du även Leon lugn så han somnade! Man är inte människa när man inte får sova. Nästa gång så kan du lämna Leon hos mig en stund, så att du kan slumra lite. kramar
Skicka en kommentar