Plus den 29/1
Hälsosamtal hos bm den 1/2
Blodprov bm den 23/3
Kub den 29/3
Rul 10/5 kl 13.00
Nästa träff efter rul vecka 26 29 34
V12+0
+1.6kg sammanlagt.
100cm runt navelhöjd
Här! Nu är vi snart över tröskeln och snart inne i andra trimestern! Känns härligt och overkligt på samma gång. Bebisen är färdig och ska nu bara växa. Känns otroligt! Nästa vecka ska vi på kub, första utraljudet, och jag är så nyfiken! Vill se att det är någon, vill se vem det är! Det är ju första synen av vår andra lilla älskling, helt otroligt. Minns det som igår när vi var på kub ned Leon. Vi fick filma och det såg ut såhär:
Nu mår jag inte alls lika dåligt. Hela tiden. Har mina ups and downs om dagarna, och blir akut hungrig/illamående på två sekunder om det dröjer för länge mellan mat.Magen! Poff! Från förra veckan så dök magen upp och är nu helt synlig hela dagarna, annars har den varit mest på kvällarna som jag blivit uppsvälld. Men nu är det dygnet runt, välkommen! Bara att se till att jag träffar rätt människor- dom som vet, tills vi varit på kub :)
Dagen innan kub och Leon har fått hög feber. Vi kan inte förmå oss att lämna honom en timme hos någon annan barnfamilj och riskera att smitta dom samtidigt som vi helst inte vill lämna Leon eftersom han är sjukis. Nu har vi frågat både farmor och mormor och ingen av dom kunde, så nu är frågan om jag ska gå själv till kub, vilket ingen av oss vill, eller om vi ska boka om och riskera att få vänta jättelänge :(
Det löste sig, Leon kunde vara med mormor en sväng så slapp vi omboka kub, nu en timme tills vi ska dit! Är så nervös och förväntansfull!!
Nu har vi sett våran lilla bebis! och det känns fantastiskt! Lilla livet i magen, otroligt! Allt såg bra ut och vi är så lyckliga!
__________________
V11+0
+1.7kg sammanlagt.
Nu har det blivit lite bättre, känner det för nu kan jag leka och busa med min älskling igen, så nu är våra dagar fyllda med skratt igen, känns underbart!
Något som gör mig otroligt upprörd är när jag ser att folk som är gravida och inte respekterar det liv dom har i magen. Jag tänker enbart elaka tankar om dom. Finns inga som helst ursäkter för vad dom gör. Det är bara att sluta med sina dåliga vanor så fort man testar positivt. Det är inte svårt. Om man inte kan göra det lilla för sitt barns skull, hur kan man då bli en bra förälder? Om man ens får ett barn. Det kan lika gärna leda till att barnet dör i magen. Och med handen på hjärtat, det är naturens gång att visa att man inte är en lämplig förälder. Hemskt, ja för barnet som inte valt att befinna sig i en sådan människa.
Röker, snusar, dricker alkohol är i min mening helt oacceptabelt när man är gravid och är detsamma som att röka ner i barnvagnen, hälla alkohol i nappflaskan, misshandel av sitt barn helt enkelt.
För det första så står jag inte och tittar på, jag agerar och säger vad jag tycker/anmäler. Och för det andra så tar jag avstånd från såna människor, dom kommer inte i närheten av mig eller mina barn.
När folk säger att det inte är min ensak så känner jag att jag nästan brinner upp! Hur kan folk blunda för sådana här saker?! Det är ju barn det handlar om?!
Barns välmående är ALLAS ensak. Plocka fram ert civilkurage för fan!
__________________
V10+0
+2.2kg sammanlagt.
Blääääää! Är så trött på att må dåligt... Saknar mina vänner..
Leon har börjat slå och nypa mig. Trött på att mamma mår dåligt antar jag :( han skrattar när jag säger till honom och om jag ignorerar honom så slutar han aldrig slå. Säger jag till honom när han gör annat dumt så slår han mig. Jag orkar inte och gråter hela dagarna, så trött på att Vincent aldrig är hemma, känner mig ensamstående. Men jag vet att det är hormonerna som påverkar mycket plus att jag faktiskt mår så jävla dåligt. Gör mitt bästa för att Leon ska ha det bra och vara stimulerad. Går ut så mycket som jag orkar, oftast en gång om dagen, ibland varannan. Men jag känner mig verkligen värdelös med konstant dåligt samvete just nu.
Känner hur det börjar vända- tror jag. Nu orkar jag gå ut på fm med Leon och ibland även på em.
Vaknar jättetidigt och kan inte somna om :(
__________________
V9+0
+1.5kg sammanlagt.
Mår illa, vill aldrig äta. Känner mig jämt proppmätt.
Gravidful, jämt och hela tiden.
Deppig och ledsen. Glädjer mig åt att jag har Leon som ser till att jag får skratta på dagarna. Vincent hinner jag aldrig träffa. Han jobbar mycket nu och när han väl är hemma så är jag i trött/ont i magen-dimma eller så somnar jag efter att han stigit innanför dörren.
Saknar mitt liv och mina vänner. Känns som jag tappar alla lite. Hänger inte med, är uppenbarligen skitdålig på att höra av mig. Känns som att dom är trötta på mig, att dom orkar inte höra hur dåligt jag mår hela tiden. Med alla hormoner i kroppen känns allt värre.
__________________
V8+0
+1.4kg sammanlagt.
Börjat få sug efter vissa saker. Ibland kan jag äta hur mycket som helst om jag var sugen på just det. Men oftast går det inte ner så mycket.
Jobbigaste just nu är att inte kunna berätta för alla.
Är lika svullen nu som jag var i vecka 11 med Leon.
Catrin fick sin bebis! HURRA! En liten pojke! Tror att vi bara kommer få ett gäng pojkar i den här familjen/släkten ;)
__________________
V7+0
+1,4kg sammanlagt.
Känns som att jag inte "får" ha gravidsyntom som gör att jag mår så dåligt att jag behöver prata om det. Jag mår skitdåligt just nu och det är jobbigt + alla hormoner i kroppen samtidigt som ingen bryr sig. Jag ska vara glad att jag är gravid och hålla tyst om att jag mår dåligt. :(
Jag sover hur mycket som helst. Sover från 20.30-07.00-08.00 och sedan på dagen. Måste äta hela tiden för att inte kräkas.
Vill inte äta, inte sugen på något, allt gör mig illamående och jag blir illamående om jag inte äter hela tiden. Det värsta just nu är att inte få skrika rakt ut och berätta för alla. Att få kunna klaga öppet, för det är fruktansvärt jobbigt att må såhär. Det här gravidillamåendet och tröttheten som har kommit över mig denna gång är inte av denna värld. Jag kan inte minnas att jag mådde såhär dåligt med Leon. Eftersom jag jobbade och kunde hålla det hemligt till vecka 12. Nu är jag nästintill sängliggandes, stackars Leon, jag orkar knappt gå ut, känner mig yrslig och på snudden kräkfärdig hela tiden. Usch!
Salta kex med smör! Mums!
Illamåendekänslan för mig är den samma som när man är magsjuk, den kommer krypande och helt plötsligt så rusar den bara och man vet inte om man ska spy eller skita. Min värsta känsla, den ger mig panikångest. Hemskt!
__________________
V6
+0kg
Från bm besöket så har illamåendet stegrats för varje dag känns det som. Tröttheten är som en smäll. Lägger mig kl 21, vill tidigare. Blir yrslig och hungrig på dagarna. Måste nog lägga i en annan lägre växel snart..
Trött trött trött... Känner mig dum i huvudet som klagar, men det känns lite snopet att helt plötsligt inte ha någon energi, vill sova på dagen och lägga mig för natten kl 19.30
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar